Idag vad vi hos BM igen för en koll, jag hade gått upp 2 kg och magen växt 1 cm ialla fall :) det är alltid nåt, även om vi fortfarande ligger neråt i kurvan så är de på väg åt rätt håll känns de som, men det blir ett ultraljud i karlstad ändå, bara för att vara på den säkra sidan att lillen växer skapligt i alla fall!!
På Fredag är det dags för begravning, usch säger ja bara, har sån ångest och fy när ja tänker på de!! 2 begravningar på sån kort tid :(.. Får försöka tänka på att Hon har fått frid nu, som ett barn sa när han fick reda på de, Nu behöver hon inte rullstolen i himlen i alla fall!! :) barn kan tänka så fint och positivt i dom mest jobbigaste situationerna ibland!!
Nu ska jag sätta mig och läsa på lite inför de som komma skall, färska upp minnet lite med dom olika bedövningar som finns och så :)
Yes det härjar här i vårat hushåll :) mitt börjar gå över lite smått så de känns skönt! Men så är jue mannen sjuk också, och som alla vet att när en karl är sjuk så finns de inge värre, mina kraftiga förvärkar och ömma kropp är en piss i havet om man jämför med hans hosta hahaha :D.. Men han kan vel få klaga lite :) <3.. Han har ju trots allt fått stått ut med ganska mycket nu i 8 månader!! :)
Det märks mer och mer nu att kroppen förbereder sig för det som komma skall, den känns annorlunda på nå sätt, svårt att förklara men dom som vart med om de vet jue vad jag menar :)
Är lite kluven över ifall jag hellre vill att de sätter igång ordentligt så att han kan komma ut nu eller om han kan stanna veckorna ut och växa till sig lite, vi fick jue inte det bästa betyget hos BM sist, så det är nog bättre att han stannar ett tag till och växer lite :) Jag har iaf gjort vad jag kunnat nu i matväg för att de ska räcka till oss båda, tycker inte ja gör nå annat om dagarna än att äta, men som BM sa att de känns nog så pga OP. Det känns ju liksom fullt hela tiden, men om en person utan OP skulle göra samma sak så skulle de knappt kännas! men som sagt jag försöker iaf, kan inte göra så mycket mer, allt för att våran lille ska må bra<3
Annars händer de vel inte så mycket nu, dagarna flyter på, en del bättre än andra!!
Måste bara lägga upp ett kort på världens underbaraste tjej<3
Ja den har inte vart riktigt som jag hade föreställt mig, trodde nog de skulle va mysigare på nå sätt, att man skulle njuta av magen och alla sparkarna och typ gå runt på rosa moln hela dagarna för att man har turen att få ha en liten i magen! Visst såna dagar finns absolut också, men måste nog erkänna att 70% av tiden inte är så rockig. Inte för min del i alla fall. För det första var jag inte beredd på att humöret kan skifta så himla fort, ena stunden är man skit glad och nästa sekund kan man vara så ilsken att man inte vet var man ska ta vägen, och så vet man inte ens vad det är man är arg över. Stackars Morgan vissa dagar säger ja bara :)
Sen så var jag inte beredd på att så mycket ork skulle försvinna, jag som alltid var på språng och vill göra saker hela tiden, satt jag still en kvart så kröp de i hela kroppen, men nu får ja vara glad om jag orkar och tar mig för att göra nåt! Huvudet vill så mycket med kroppen säger nej. På så sätt har det vart rätt bra att sommaren har varit jätte dålig så man har kunnat ligga inne vissa dagar med gott samvete:)
Och sparkarna var jätte mysiga i början, då var de en upplevelse varje gång man kände nå, men nu ju större bebis har blivit dessto ondare gör de. ibland känner man sig nästan svimfärdig när han bökar runt! Men jag är så tacksam att jag ändå känner av bebis!! <3<3<3 Och trots allt detta, så är denna graviditet 1 av dom bästa sakerna som hänt mig!! Men som sagt man målar upp en liten bild av hur de kan vara och man tror sig veta lite hur de ska vara och kännas. Men så stämmer de inte när man väl sitter där :D
Oj de var sjukt längesen jag skrev här, har jue hänt ganska mycket sen sist om man säger så :)
vet inte riktigt vart man ska börja..
Tror det var i Maj för 2 år sen som jag träffade han med stort H för första gången, vi träffades ute på krogen och de gick som de gick :) och nu sitter vi här och väntar vårt första barn som är beräknat till den 17/9 :).. vem kunde tro de, jag som varken var intresserad av att skaffa barn eller ett förhållande för 2 år sen! men träffar man rätt så gör man, och ingen är gladare nu för de än jag :)
Resan hit har inte vart en dans på rosor direkt, men vi kämpa oss igenom våra tvister och de gjorde oss bara starkare!! <3
Graviditeten ska jag inte klaga på, har nog inte haft nåt utav dom "vanliga" sakerna man ska ha, Det enda ja åkte på var gallsten, satan i gatan säger ja bara vilken smärta.. och naturligtvis så kan dom inte operera bort gallan förs barnet är fött, så i 9 månader har jag fått stått ut med det här, fick visserligen smärtlindring i form av morfin suppar, men dom tar ja helst inte eftersom ja blir helt snurrig och borta i huve, men ibland måste man tyvärr ändå!!
Men nu närmar sig Op ialla fall, ca 1 månad efter förlossning kan dom operera :)
För övrigt så tycker jag att dagarna går sååååå sakta nu, är 4 veckor kvar till beräknat datum, men har på känn att det blir runt den 25e om dom inte sätter igång mig! Allt är iaf fixar inför bebis ankomst, har skaffat en jätte fin 3a så att han får eget rum.. tog chansen när den kom.. visst man kan ha dom i sovrummet iaf första året, men ja kände att ja vill inte vänta. och hade ja väntat hade ja kanske inte fått en sån här bra chans igen, lägenheten är på bottenvåningen, jag fick total renoverat i alla rum och fick välja golv och tapeter själv :) drömläge jue :)
Ska försöka hålla igång den här bloggen igen, det är jue faktiskt skönt att skriva av sig lite :)
